Katolska kyrkan

Katolska kyrkan är världens största kristna kyrka med över en miljard medlemmar. Medlem blir man genom ett dop med vatten i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn.
Det katolska troslivet präglas av de sju sakramenten, sju sätt att förmedla Guds nåd. Läs mer om sakramenten här. Förutom sakramenten är bönen en viktig del av det katolska livet. De klassiska bönerna Fader vår och Hell dig Maria hittar du här.
Den katolska tron sammanfattas i trosbekännelserna. Bekanta dig med den Apostoliska trosbekännelsen här eller den längre Nicenska trosbekännelsen här.

Påven

Påven är Petri efterträdare som biskop av Rom och därmed överhuvud för den katolska världskyrkan. Till den katolska kyrkan hör alla de kyrkor av både västlig och östlig rit som erkänner påvens auktoritet.

Påven är också statsöverhuvud för Vatikanstaten, som i diplomatiska sammanhang kallas Heliga Stolen. Den nuvarande påven är från Argentina och heter Franciskus. Påven och Vatikanen finns också på YouTube och Twitter.

Biskopen

Finlands katoliker leds av biskopen av Helsingfors. Biskop Teemu Sippo SCJ, den första finlandsfödda katolska biskopen i Finland sedan Arvid Kurck (+1522), blev biskopsvigd i Åbo domkyrka 5.9.2009.

Helgdagar

I oktober 2012 beslöt biskop Teemu efter diskussion med prästrådet att de katolska helgdagar som inte är officiella helgdagar i Finland inte längre är påbjudna helger för katolikerna i Finland. Det innebär att Jungfru Maria utkorelse och fullkomliga renhet (8.12), Jungfru Marie upptagning i himlen (15.8), den Helige Josefs dag (19.3) och apostlarna Petrus och Paulus dag (29.6) inte längre är påbjudna kyrkhelger för katolikerna här. Påbjudna helger - helger då en katolik alltså alltid ska delta i den heliga mässan - är fortfarande påsk, jul (25.12), trettondag (6.1), Kristi himmelsfärds dag, Corpus Christi (infaller alltid en söndag) och Maria - Guds moders dag (1.1) samt alla söndagar.

Helgon

Till stöd för vår tro har vi ”en sky av vittnen” (Hebr. 12:1).

I den apostoliska trosbekännelsen bekänner vi också att vi tror på ”de heligas samfund” eller ”de heligas gemenskap” (beroende på översättning). En del av de här människorna, redan avlidna, har helgonförklarats, för att deras djupa tro och heliga liv ska framstå som ett föredöme för hela kyrkan.
Katoliker tillber inte helgon, utan ber dem om förbön, precis som man kan be levande människor om förbön.
Den helige biskop Henrik är Finlands skyddshelgon. Heliga Birgitta är förutom Sveriges skyddshelgon också hela Europas skyddshelgon.